Jag har varit på resande fot denna vecka. Har varit hos en leverantör ca 8 timmar bort - på en jävla ö! Resan gick med tåg och med tanke på att det var hela 17 dagar tills kinesiskt nyår så var det ett mindre helvete. Men mer och mer djuplodande i något annat inlägg.
Vilket fall så fick jag tillfället att besöka världens schysstaste lunchrestaurang. Vi åt allt vi kände för, 120 spänn för fyra pers!
Jag undrar hur det kreativa processen såg ut:
- Du grabbar...(Med grabbar, menas här förmodligen ett gäng gravt berusade kinesiska partipampar och diverse bankdirektörer som efter en Baijiu-dränkt middag har checkat in i det lokala KTV-palatset med var sin sällskapsflicka)
- Hmmmm....(Grabbarna röker som borstbindare och ser knappt varandra genom röken)
- Ni vet den gamla goda tiden, när vi alla var fattiga och var tvungna att ta värvning i armén?
- Hmmm.....
- Det var tider det. Fan vad mat smakade gott då. (Rika affärmän, bankdirektörer, partipampar blir bjudna på festmåltider i stort sett varje dag, ca 15-20 rätter - minst)
- Ja, jag minns hur gott vanligt griskött var - å andra sidan åt man det bara vartannat år! Hahahaha! (Alla riktiga partipampar bör ha varit risbönder i ett liv eller annat)
- Skit! Vet ni vad? Vad sägs om att ni lånar ett par miljoner till mig så att jag kan starta en arméservering - fast med riktigt resturangmat!? (Pengar bör helst tjänas med partiets pengar, det är även händigt för partiet för det kommer kanske en dag då du blir för rik och då är det lätt att dra ut mattan under dig.)
- Hmmm?
- Ja, jag snackar bunker, kamouflagekläddaservitörer, gradbeteckningar, hårda jävla stålbänkar, stora feta plancher av kinesiska arméknivar och hangarfartyg o allt insvept i en ljudmatta av gamla hederliga militärpropagandasånger!
- Ha, som gamla tider?
- Ja, fast med mat!
- God mat?
- Ja, vi snackar allt från gamla klassiker som ägg och tomat till groddar med ostron.
- Kommer du att servera lokala specialiteter?
- Vaddå? Fisk?
- Typ...
- Ja för fan, kanske till och med abalone!
- I en bunker?
- Ännu bättre! Med matbespisningsköer!
- Shit, det är ju främjande både för lokala traditioner - så som fisk - och moralhöjande! Ett utmärkt initiativ i sann kommunistisk anda!
- Så kommer ni att finansera detta åt mig?
- Självklart! Armén behöver hela folkets stöd - alltid. Allt annat vore opatriotiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar