Min väckarklocka på morgonen

Jag vet inte om det var fler än jag som noterade att, under OS-invigningen, när idrottarna kom in - hur alla gamla kommunistländer tenderade att marschera i takt och formation hela varvet runt, medan leden av idrottsutövare från länder som USA och länderna i Västeuropa, sprack upp några meter in i löparbanan. Här tror jag är anledningen till skillnaden:

Detta är alltså vad jag vaknar till varje vardagsmorgon fast då utan de matchande uniformerna. Men C hade tydligen turen att stå vid fönstret en speciell dag, tack för att du filmade!

Älskade Shanghai 1

När jag inte sliter i fabriken för mitt levebröd så hänger jag oförskämt lite i Wuxi. Jag tar i stort sett varje helg snabbtåget till Shanghai och strosar runt där. Jag kan inte riktigt förklara min förtjustning för staden, för den är både ytlig och elak, men här kommer ett litet försök iallafall.

ja, en blogg verkar inte skriva sig självt...

Så.
Jag har en företag som som köper mina tågbiljetter till Shanghai och sen kommer och leverar dem till mig dagen efter.
Jag har en Ayi som städar, stryker, diskar, handlar mat till mig på onsdagar OCH springer och betalar mina gasräkningar.
Jag har en kemtvätt som kommer och hämtar mina plagg (om de är fler än 3 per gång) och sen kommer en kille och lämnar tillbaka dem till mig. Jag vet faktiskt inte ens var min kemtvätt ligger - det är å andra sidan inte helt positivt eller?
Så var kan jag hitta en som updaterar min blogg åt mig? En spökskrivare för en blogg?

Eftersom C har varit här i 2 veckor och all tid som inte har spenderats på jobbet har ägnats åt honom. Jag menar verkligen mammat honom - oroat mig för hurvida hans mage klarar den kinesiska bakterikulturen, om han sover tillräckligt, eller för mycket, om han har störts av renoveringen hos grannen, om han pluggar ordentligt, om han har kul osv osv.... puh dessa veckor kommer iallafall ställa om min biologiska klocka flera år bakåt.

Därför bjuder jag nu på en liten fin anekdot från lunchrasten idag:

Sourcingingejör 1: Titta, det har öppnat en ny fabrik bredvid oss! De har t.o.m flaggor som vi!
Sourcingingejör 2: Ja, vilket land är företaget i från - är det den amerikanska flaggan?
Sourcingingejör 1: Nä, såklart inte! Det är ju den engelska flaggan ser du väl.
Yixin: Nope, ni har fel båda två - det är den norska flaggan!
Produktionschef: Norge - det är en av välfärdsstaterna uppe i Skandinavien (Heter på kinesiska egenltigen norra Europa ) eller hur?
Sourcingingejör 2: Ja, det är det ju! Men vilka är de andra länder man brukar prata om nu?
Sourcingingejör 1: Det är Norge, Schewiz och vad heter nu det tredje landet?
Yixin: Skojar du med dig? Vet du vilket land företaget du jobbar på kommer ifrån? Sverige!
Sourcingingejör 1: Men vaddå, Sverige kan inte tillhöra Skandinavien, det ligger ju i Östeuropa.

He's coming on an airplane

Det finns få stunder i livet som jag känner mig så lycklig, tacksam, avslappnat och exalterad på samma gång som när jag sitter med en halvljummen GT och njuter av denna utsikt.

Världens finaste C är nu på väg i ett obekväm säte, med säkert ett skrickande spädbarn och tjockis till granne. Han har 11 timmar av turbulens, äcklig mat och dåliga filmer framför sig. Jag önskar honom några starka groggar, en god bok och nyupdaterad Ipod. Fan - jag älskar att lämna carbon foot print.

Freak!

Jag är förmodligen sist med att kommentera Obamas tal i förrgår men glöm inte att jag låg dekad i tarmvirus och bakom ett kommunistiskt brandvägg.

" This is our time, to put our people back to work and open doors of opportunity for our kids; to restore prosperity and promote the cause of peace; to reclaim the American dream and reaffirm that fundamental truth, that, out of many, we are one; that while we breathe, we hope. And where we are met with cynicism and doubts and those who tell us that we can’t, we will respond with that timeless creed that sums up the spirit of a people: Yes, we can."

Finns bara en sak att säga - det är som att kolla på ett avsnitt West Wing - gåshud.

Jag, G och Snaskefar älskar tv-serien West Wing. Denna fascination kan stundtals anta ohälsosamma proportioner. G brukar lyssna på några "walk and talks" i avsnitten medan han somnar, Snaskefar smygregisserar sina egna avsnitt och jag - jag kan efter några glas vin för mycket, börja diskutera med G om huruvida man bör döpa sin framtida son efter Josh eller Toby. Jag tycker Josh och G tycker Toby.

Hur som helst, jag hittade för ett tag sedan denna essä skriven av Aron Sorkin för NY times, där en orolig Obama möter Bartlet. Fantastiskt roligt för alla som har följt West Wing

Dagens outfit

Idag har jag legat däckad i min säng och haft superont i magen. Till slut tvingade min Ayi mig att gå till läkaren och nu har det visat sig att jag lider var en infektion i mina tarmar och går nu på några lämpliga piller. Men läkaren tyckte att det var onödigt att ha ont så sagt och gjort fick man ligga på mage och få en spruta på rumpan. Jag menar hur många år sedan var det NÅGON fick en spruta på rumpan!? Snacka om att jag kände mig som en naughty girl eller ngt perverst.

På tal om sjukhus, så var jag faktiskt på samma ställe för några veckor sedan för att genomgå en obligatorisk hälsoundersökning för alla "aliens".


Då får man en lite checklista över de större medicinska vetenskaperna så som cardiologi, gynekolgi och gastropi, sen får man gå "hinderbanan" genom hela sjukhuset och bli undersökt på alla sätt och viss. Om man är frisk inom just den kroppsdelen får man ett litet kryss och en kort noteringen och så gick man vidare till nästa rum. Vilket maskineri, på under en timme blev jag x-rayad, ekg:ad, ultraljudad och tryckt och klämd på alla ställen.

Jag gillar att "stationerna" inte hymlar med det som faktiskt pågår där. Tänk att komma på ett svensk sjukhus och bli ombedd att gå till "Blood drawing III" och sticka armen genom att en lucka, eller gå till toan för att lämna provet i valfri fack.


Mitt sjukhus ligger alltså i samma byggnad men eftersom jag nuförtiden är rik västerlänning så går jag självklart på en privatklinik med sjuksköterskor i rosa eller babyblå uniformer med en liten hätta på huvudet och sjuka frottéliknande mattor på korridorerna och alla läkarna är antingen utlänningar eller utbildade i USA.