torsdag 6 november 2008

Freak!

Jag är förmodligen sist med att kommentera Obamas tal i förrgår men glöm inte att jag låg dekad i tarmvirus och bakom ett kommunistiskt brandvägg.

" This is our time, to put our people back to work and open doors of opportunity for our kids; to restore prosperity and promote the cause of peace; to reclaim the American dream and reaffirm that fundamental truth, that, out of many, we are one; that while we breathe, we hope. And where we are met with cynicism and doubts and those who tell us that we can’t, we will respond with that timeless creed that sums up the spirit of a people: Yes, we can."

Finns bara en sak att säga - det är som att kolla på ett avsnitt West Wing - gåshud.

Jag, G och Snaskefar älskar tv-serien West Wing. Denna fascination kan stundtals anta ohälsosamma proportioner. G brukar lyssna på några "walk and talks" i avsnitten medan han somnar, Snaskefar smygregisserar sina egna avsnitt och jag - jag kan efter några glas vin för mycket, börja diskutera med G om huruvida man bör döpa sin framtida son efter Josh eller Toby. Jag tycker Josh och G tycker Toby.

Hur som helst, jag hittade för ett tag sedan denna essä skriven av Aron Sorkin för NY times, där en orolig Obama möter Bartlet. Fantastiskt roligt för alla som har följt West Wing

1 kommentar:

Unknown sa...

Du är dock inte den första att observera likheterna mellan verkligheten och West wing. Jag hörde ett program på radion om hur verkligheten matchade serien. Nästan kusligt!